Publiceringsstrategier

En viktig del i forskningsprocessen är ditt val av publiceringskanal. Hur ska dina forskningsresultat publiceras och spridas? Vilken är din målgrupp och vilka faktorer måste du ta hänsyn till i samband med dina val? Det är också viktigt att vara klar över vilka krav din forskningsfinansiär ställer på dig. Att ha kunskap i placeringsstrategier underlättar dina val. Vissa faktorer skiljer sig åt inom olika vetenskapsområden och det kan ha betydelse var i din forskarkarriär du befinner dig. Här finner du användbara allomfattande råd. Har du specifika frågor och vill ha kontakt så kan du höra av dig till oss via Fråga biblioteket.

• Publiceringskanaler
• Bibliometriska indikatorer
• Arkivering
• Datahanteringsplan
• Namnform och affiliering
• Forskar-ID
• Tips på vägen

Vilken publiceringskanal som passar dig bäst baseras på många faktorer och kan vara olika från en gång till en annan. Vetenskapsområde och vad som är konsensus inom ditt ämnesområde är rådande, men även tidsaspekt, ekonomiska resurser, krav från finansiärer, förväntat genomslag och maximering av din publikations synlighet har betydelse. Inom vissa delar av humaniora och samhällsvetenskap har monografin en stark ställning, medan artikel väger tyngre inom medicin och naturvetenskap. Konferensbidrag har högre status inom vissa ämnesområden, främst teknik- och naturvetenskap. Ansvar finns också hos vetenskapare att nå ut med sin forskning utanför akademin med den tredje uppgiften.

Vilken är din målgrupp?

Viktiga frågor att ta ställning till är var du vill bli sedd och vilken som är din målgrupp. Välj i första hand en kanal som passar dig ämnesmässigt och där du vet att dina vetenskapliga kollegor läser. Exempelvis är det en medicinsk artikel som ska läsas av kliniker eller är det idé- och grundforskning som ska kommuniceras? Eller har du en pedagogisk artikel som ska läsas av kollegor inom ämnet eller främst av lärare? Är det ett tvärvetenskapligt ämne får du fundera på om det finns en tidskrift som täcker området eller om det bättre att publicera sig inom ett av de vetenskapliga områdena. Vilket språk du valt att skriva på styr också publiceringskanal. Har du en nationell, nordisk eller internationell publik?

Open access och forskningsfinansiärer

Frågan om målgrupp kopplat till publiceringskanal berör också huruvida du ska publicera dig öppet tillgängligt för att nå din läsarkrets eller om det är det är gångbart att välja en traditionellt prenumerationsbaserad vetenskaplig tidskrift. Flertalet forskningsfinansiärer kräver open access inom en tidsperiod. Tänk över hur du löser den frågan före val av publiceringskanal för att slippa riskera problematik med att uppfylla finansiärens krav.

Open access i praktiken

Bibliometriska analyser, där kvantitativa metoder används för analys av publikationer, är bra att känna till. Oftast bedöms publikationerna utifrån samarbetsmönster, vetenskapligt genomslag och vetenskaplig produktivitet. Att publicera sig i respekterade tidskrifter är fördelaktigt. Förutom att du får högre anseende kan din läsekrets öka och du når en större målgrupp. Både forskningsfinansiärer och lärosäten premierar publicering hos högt ansedda förlag och tidskrifter.

Impact factor

Vikten av vetenskapligt genomslag via tidskrift mäts ofta med sk. impact factor. Denna faktor ska indikera en tidskrifts påverkan i forskarsamhället baserat på antal citeringar av artiklar från tidskriften under en viss period. Olika forskningsämnen har olika citeringspraxis, vilket innebär att det är olämpligt att jämföra tidskrifter från olika ämneskategorier.

Citeringsdatabaser:

• Journal Citation Reports (JCR) baseras på data från Web of Science. Genom att rangordna och jämföra vetenskapliga tidskrifter utifrån hur ofta deras artiklar citeras under en tidsperiod beräknas Journal impact factor (JIF).
• SCImago Journal Rank indicator med SJR indicator finns för bedömning av tidskrifter och bygger på data hämtade från databasen Scopus.

Altmetri

Citeringsanalyser mäter inomvetenskapligt erkännande och viss kritik finns för att analysen inte säger något om kvaliteten på den enskilda publikationen eller att publikationer som syftar till samhällspåverkan eller folkbildning faller utanför ramen för analysen. Altmetri kan vara ett alternativ för att mäta dina avtryck i sociala medier och påverkan i samhället. Använd alltid publikationens DOI eller ISBN när du kommunicerar din vetenskap i sociala medier.

Mer om bibliometri och altmetri

Norska listan

En modell för analys av vetenskaplig publicering är Norska listan som används internt vid flera svenska lärosäten. Den norska modellen poängsätter vetenskapliga publikationer baserat på publikationens kanal som förlag, tidskrifter och konferensserier eller webbplats samt publikationens form artikel, kapitel, monografi. Urval och nivåindelning sker genom kollegial process och viktningen resulterar i Norska listan.

• Nivå 1, status som vetenskapliga kanal.
• Nivå 2, vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige. Här återfinns ledande utgivare som står för ca 20 % av den vetenskapliga utgivningen inom sitt område.
• Nivå 0 icke-vetenskapliga kanaler. Ibland kan denna nivå indikera att det saknas nödvändiga rutiner t.ex. för peer review, eller har ett för stort antal författare från en och samma organisation.

Listan kan vara intressant att botanisera i inför val av prestigeförlag, men också för att finna en bra OA-tidskrift. Hela listan med dess kriterier finner du via Register over vitenskapelige publiseringskanaler.

Hur ser arkiveringsfunktionen ut där du publicerar dig? Kommer din publikation och ditt forskningsdata kunna läsas av andra framöver i tid? I DiVA, som är UU:s publiceringsdatabas, finns en infrastruktur för både digital spridning och arkivering för framtiden. Ta för vana att alltid lägga in en kopia av ditt verk i DiVA, oavsett om du kan göra publikationen tillgänglig direkt eller bara arkiverar för framtiden. Många forskningsfinansiärer uppmuntrar denna form av grön open access.

Indexering

Indexeras din publikationskanal i någon av de större bibliografiska databaserna? Det kan vara en fördel för spridning av ditt verk då det lätt kan återfinnas. Web of Science och Scopus är de största vetenskapliga databaserna. Inom medicin är Medline viktig. Via Ulrichweb kan man se vilka tidskrifter som täcks av olika databaser.

Innehåller din forskning omfattande data kan det vara en god idé att utforma en datahanteringsplan för att strukturera arbetet. Svensk Nationell Datatjänst (SND) har checklistor och tips på online-verktyg.

Ett enkelt, men viktigt tillvägagångssätt för att underlätta vid analyser och andra datauttag, är att vid publicering systematiskt ange samma författarnamn och adress konsekvent till universitet, fakultet och institution. Kontrollera vad som gäller vid din institution och i din forskargrupp. Blanda inte samman två olika adresser som institution och Akademiska sjukhusets adress. Ange istället två adresser intill varandra om forskningen bedrivs vid båda enheter.

ORCID - Open Researcher and Contributor iD - är ett internationellt forskar-id som ger dig som enskild forskare en möjlighet att förbättra din synlighet och underlätta i samband med publiceringar och ansökningar genom hela din karriär. Via en non-profit organisation tilldelas du ett unikt och permanent ID, och säkrar därmed rätten till korrekt affiliering och analys.

Läs mer om forskar-id