Open access i praktiken

Öppenhet och transparens stärker vetenskapssamhället och forskningsresultat kan spridas snabbare och mer effektivt inom forskningsvärlden och till allmänheten. Det finns i huvudsak två vägar till open access, den gyllene och den gröna, och där inom ett antal publiceringsmodeller.

Omedelbar open access

Öppen tillgång via gyllene OA innebär att du som forskare publicerar dig direkt i en tidskrift eller hos ett förlag som tillämpar open access. Boken eller artikeln blir då omedelbart öppet tillgänglig på webben samtidigt som du som författaren behåller din upphovsrätt. Idag finns många välrenommerade OA-tidskrifter och förlag att publicera sig hos och som har refereegranskning. Hur du bedömer och hittar bra OA-tidskrifter och förlag och undviker oseriösa aktörer kan du läsa mer om på Bedöma tidskrifter och förlag. Möjlighet finns också att söka efter kvalitetstidskrifter i etablerade databaser som Web of Science, Scopus eller via Norska listan.

Vad kostar det?

Det krävs ingen prenumeration för att du som läsare ska få tillgång till OA-publicerade artiklar, böcker och data. Kostnaden baseras på andra affärsmodeller. Många OA-tidskrifter tar en publiceringsavgift som kallas article processing charge (APC). Denna engångssumma betalas av forskaren/institutionen och flertalet finansiärer tillåter att du i samband med ansökan kan äska medel även för publiceringsavgiften. Vissa universitet har OA-fonder som täcker delar av kostnaden, men ingen finns för närvarande på UU. Det finns också gratis oa-publicering där ett lärosäte ansvarar för publicering och bedriver förlagsverksamhet.

Målbild 2026

I syfte att främja forskningskvalitet och innovation lyfts öppen tillgång i forskningspropositionen ”Kunskap i samverkan” (2016/17:50) där regeringens målbild är att alla vetenskapliga publikationer och forskningsdata som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli öppet tillgängliga när de publiceras. Tanken är att skiftet i publiceringslandskapet till gyllene OA ska vara genomfört senast 2026 och att alla aktörer inom forskningssystemet har ett gemensamt ansvar för att målbilden uppfylls.

Open access och böcker

Kriterium är en nationell satsning på sakkunniggranskad open access-publicering av vetenskapliga monografier. Tanken är att stärka boken som publiceringsform och tydliggöra den vetenskapliga kvaliteten genom peer review-granskning med akademisk bedömargrupp, vetenskapligt ansvariga och manusgranskare. Boken ges ut vid förlag eller i akademisk skriftserie samtidigt som den publiceras och sprids digitalt via Kriteriums portal. Kriterium är en godkänd publiceringskanal i Norska listan, vilket innebär att böcker som publiceras där får publiceringspoäng i medelsfördelning.

Creative Commons

Forskningsfinansiärer som Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Horizon 2020 kräver sedan en tid tillbaka att publikationer som publiceras öppet tillgängliga ska ha Creative Commons-licens. Den vanligaste CC-licensen som används av OA-tidskrifter/förlag är CC BY. Licensen innebär att du, som upphovsman, tillåter andra att använda, sprida, göra om, modifiera och bygga vidare på ditt verk, även i kommersiella sammanhang. De som använder dina CC-licensierade verk ska uppge att det är du som är upphovsman.

Hybrid open access

En variant av gyllene open access är hybridmodellen som många kommersiella prenumerationsbaserade förlag numera erbjuder. Den innebär att du mot en kostnad köper loss din publikation, så att den direkt kan tillgängliggöras till intresserade läsare samt att du behåller dina författarrättigheter. Modellen är kostsam, i snitt nära dubbelt så dyr som direkt publicering i OA-tidskrift, och kritiseras då förlag tar in intäkter för både publiceringsavgift och prenumerationskostnader. Övriga artiklar i tidskriftsnumret som författare inte betalar en OA-option för hamnar bakom betalvägg. Hybridmodellen kan vara ett alternativ då forskningsfinansiärer kräver öppen tillgång inom en viss period och du vill fortsätta publicera dig i en traditionell tidskrift. Titta gärna närmare på publiceringsavtal för Uppsala universitet, både för direkt och hybridvarianter, av open access-publicering.

Grön open access

En väg till open access är grön OA. Författaren publicerar sig hos ett traditionellt förlag, men gör också en kopia fritt tillgänglig i ett öppet digitalt arkiv. Öppna arkiv kan innehålla publikationer från en organisation, ett lärosäte eller samla publikationer inom ett visst ämnesområde. Vid Uppsala universitet finns DiVA som också är universitetets databas för digital publicering och registrering med viss arkivfunktion. Här kan du parallellpublicera dig och dina vetenskapliga resultat sprids i än fler kanaler och indexeras. Majoritet av förlagen tillåter parallellpublicering, men det är kopplat till krav på en viss version av ditt verk och ett tidsembargo från 6 månader och uppåt.

Version och embargo

Större vetenskapliga förlags policyregler kring parallellpublicering finner du i SHERPA/RoMEO . Här får du veta vilken version du kan fulltextpublicera och inom vilken tidsram. Vanligast är att du använder din post-print, det vill säga den sista granskade och editerade versionen av ditt manuskript. Lägg gärna in en PDF av din post-print i DiVA direkt vid publicering. Du kan tidsinställa embargot i en kalender. Har du frågor kring parallellpublicering, kontakta DiVA Helpdesk.

Exempel på olika versioner av artiklar:

  • Inskickad version (author's pre-print) - Det tidiga författarmanuskriptet som skickats till redaktionen/förlaget för att genomgå peer review.

  • Accepterad version (author's post-print) - Det slutliga författarmanuskriptet som reviderats utifrån referenternas kommentarer och som är accepterat för publicering. Denna version saknar tidskriftens/förlagets sidnumrering och logotyp, men har samma innehåll som den publicerade versionen.

  • Publicerad version (i SHERPA/RoMEO: Publisher's Version/PDF) - Den förlagsutformade versionen som publicerats i tidskriften.

Vid DiVA Helpdesk ser vi till att författarversioner som parallellpubliceras i DiVA förses med ett försättsblad med fullständig referens och länk till den publicerade versionen.

Exempel på en parallellpublicerad artikel i DiVA (accepterad version med försättsblad).

Senast uppdaterad: 2022-03-29