Bibliometri

Bibliometri är ett samlingsbegrepp för olika kvantitativa metoder som används för att analysera forskning genom dess publikationer. Metoderna kan användas för att utvärdera vetenskaplig produktion och för att ta fram och tolka citeringsbaserade indikatorer. Bibliometri kan också användas för att visualisera nätverk av samförfattarskap eller ämnesinnehåll.

• Bibliometri på Uppsala universitet
• Bibliometrisk analys
• Tidskrifters genomslagskraft
• Citeringsdatabaser
• Altmetri

Bibliometriska metoder används för att beskriva forskningsstrukturer på olika nivåer. Det kan vara allt från nationella utvärderingar till beskrivningar av enskilda institutioner eller forskargrupper. På Uppsala universitet används bibliometri i olika delar av verksamheten och baseras ofta på publikationsdata från DiVA. Universitetsbiblioteket kan i vissa fall hjälpa till med specifika analyser och berätta om hur bibliometri används. Vi kan också visa hur man gör visuella nätverk av publikationsdata eller svara på frågor om hur bibliometri används.

Bibliometriska analysmetoder kan grovt delas upp i deskriptiv och utvärderande analys. Den deskriptiva bibliometrin beskriver forskningen genom visuella nätverk, översiktliga trender och samhörighetsanalyser. Den utvärderande bibliometrin används för att jämföra t.ex. olika forskningsområden med varandra eller för att undersöka en viss forsknings genomslagskraft. Inom den utvärderande bibliometrin finns det flera modeller och indikatorer, t ex den norska modellen.

En stor gren inom den deskriptiva bibliometrin är nätverksanalys, dvs. att rita visuella nätverk över t.ex. samförfattarskap, ämnestillhörighet eller kopplingar mellan olika forskningsområden. Med hjälp av nätverksanalys har man bland annat möjlighet till att synliggöra starka samarbetskluster inom en institution eller upptäcka okända forskningsområden på en fakultet.

En stor del av den vetenskapliga kommunikationen sker genom publicering i tidskrifter. Dessa tidskrifter mäts på olika sätt med avseende på vilket genomslag de får i det vetenskapliga samhället. Även förlag graderas ibland med avseende på hur väl de kommunicerar den vetenskap som publiceras hos dem.

Den mest kända indikatorn för tidskrifter är Journal Impact Factor (IF) som baseras på registrerade publikationer i Web of Science. Det finns även andra tidskriftsmått, bland annat Scimago Journal & Country Rank och EigenFactor. Det gemensamma för dem är att de beräknar tidskrifternas genomslag baserat på de citeringar som kommer in till tidskriften i fråga.

Ett annat sätt att gradera publiceringskanaler är med den norska modellen. Den är ett försök att kvantifiera vetenskap mellan olika ämnesområden utan att vara beroende av selektiva citeringsdatabaser. I den norska modellen klassas olika typer av publiceringskanaler, såväl tidskrifter som förlag. I Norge arbetar ämnespaneler årligen med att gå igenom de kanaler som norska forskare använder sig av, och inom varje ämnesområde ge varje kanal ett nivåbetyg 0, 1 eller 2 beroende på vetenskaplig genomslagskraft och relevans. En enskild publikation ges sedan en norsk poäng beroende på kanalbetyg och publikationstyp för utvärdering.

Citeringsdatabaser innehåller information om vetenskapliga publikationer. Man använder sig av citeringsdatabaser för att ta reda på hur många gånger en publikation är citerad och av vilka publikationer den är citerad. Med hjälp av citeringsdatabaser kan man ta fram olika typer av indikatorer eller analysera samarbeten mellan olika lärosäten och kartlägga specifika forskningsämnen. Som forskare vid Uppsala universitet har du möjlighet att använda dig av två olika citeringsdatabaser, Web of Science och Scopus, eller av söktjänsten Google Scholar.

År 2010 dök hashtaggen #altmetrics upp när altmetrics.org lanserades. Ordet står för Article Level Metrics, förkortat ALM. Ibland används också termen ”alternative metrics” för att beskriva vad man menar.

Altmetri innebär att man mäter användningen av en enskild publikation i termer av klick, nedladdningar, bloggar, kommentarer i sociala medier, länkar i Wikipedia eller nyhetsomnämnanden. Altmetri är snabbt, lättillgängligt och berättar hur forskning tas emot av det omgivande samhället. De största leverantörerna är Altmetric, Plum analytics och ImpactStory.

Altmetri och bibliometri/citeringsanalys är båda metoder för att mäta forskning, men de skiljer sig åt:

• Altmetrin är snabbare än citeringsanalys, då det kan ta flera år innan en artikel blivit indexerad och citerad medan likes, tweets och nedladdningar kan ske ögonblickligen.
• Medan citeringsanalys är exklusiv för publicerad vetenskap kan man tillämpa altmetriska metoder på nästan vad som helst som blir publicerat (film, dataset etc.).
• Medan citeringsanalys mäter hur forskningen påverkat senare forskning mäter altmetriska mått hur forskningen uppmärksammas av allmänheten och den övriga vetenskapliga diskussionen.
• Altmetri används sällan för centrala utvärderingar, mycket på grund av att altmetriska mått korrelerar svagt med andra mått på kvalitet.