Acta Universitatis Upsaliensis/Uppsala University Publications

Uppsala University Publications är Uppsala universitets samordning av utgivningen av vetenskapliga monografier, avhandlingar och andra verk som publiceras i någon av de ca 75 serier som tillsammans utgör Acta Universitatis Upsaliensis. Verksamheten bidrar till att sprida vetenskapliga forskningsresultat från Uppsala universitet genom framställning av verk i tryckt och digital form.

Många av våra publikationer finns fritt tillgängliga för nedladdning i DiVA, Uppsala universitets vetenskapliga arkiv. Här kan du läsa mer om bibliotekets stöd i publiceringsfrågor.

Nedan kan du läsa mer om vår verksamhet, om hur du enkelt kan köpa våra publikationer på webben och om hur du som forskare knuten till Uppsala universitet kan söka tryckningsbidrag. Du kan också läsa mer om det nationella projektet Kriterium, som syftar till att stärka den vetenskapliga monografin som publiceringsform och se Kriteriums presentation om den vetenskapliga bokens framtid från Bokmässan i Göteborg 2019.

Aktuella titlar

Här följer ett urval av aktuella titlar ur Acta-seriernas utgivning. Du kan köpa, låna eller ladda ner fulltext av de flesta titlar genom att klicka på någon av länkarna nedan. Böckerna finns också vanligtvis att köpa i butiken på Carolina Rediviva i Uppsala.

Vår bemanning och posthantering kan påverkas av den pågående pandemin. Räkna därför med något längre leveranstid för din beställning.

Our staffing situation and international shipping might be affected by the current pandemic. Please allow for additional time for delivery of your order.

En komplett lista över de senaste årets utgivning går att söka i DiVA. Du kan också hitta ett urval av tidigare Acta-titlar och ett urval av tidigare avhandlingar publicerade i Actas serier här på vår sida.

Kommande titel

Helge Rask-Andersen
Svindlande vindlingar. En personlig berättelse om örats inre skönhet
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2021, 222 s.
Skrifter rörande Uppsala universitet. C, Organisation och historia 121

Innehållet i denna bok återges i samma form som vid de populärvetenskapliga föreläsningarna om örat som författaren hållit för patientorganisationer genom åren. Unika bilder visar det mänskliga örats estetik och samtidigt undviks fackuttryck och speciell terminologi, utan att ge avkall på vetenskapligt innehåll. Boken vänder sig inte bara till de som är engagerade inom hörsel och hörselvård utan till alla intresserade inom natur, biologi och medicin. Det är en hyllning till kroppens sinnrika skapelser, oförståeligt vist konstruerade i just örat. Vetenskaplig litteratur som citeras återges i slutet av boken för de som önskar mer bakgrundsinformation. Boken tillägnas Hörselskadades Riksförbund (hrf) och alla de fantastiska patienter som författaren mött under åren och de som gett sitt stöd till forskningen.


Oloph Bexell
Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet 1916–2000. Historiska studier
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2021, 405 s.
Skrifter rörande Uppsala universitet. C, Organisation och historia 120

År 1916 stadfästes nya statuter för de svenska universiteten. För Uppsalas del skildras här den teologiska fakultetens förhållanden därefter och under hela 1900-talet.

Det klarläggs hur fakultetens månghundraåriga förbindelser med kyrkan successivt löstes upp både formellt och vad gäller forskning och undervisning. Hur gick det till och vad blev konsekvenserna? Antalet studenter ökade kraftigt. Skolans förändrade kursplaner och behov av nya lärarutbildningar motiverade nya studieordningar för det som samtidigt var – och fortfarande är – en utbildning av blivande präster. Hur har teolog-utbildningens tyngdpunkt skiftat över tid? Även framväxten av det fristående Stockholms teologiska institut beskrivs liksom hur och varför utbildningen där med tiden övertogs av Uppsala universitet.

Förändringarna inom forskarämnena behandlas utförligt. Professorstillsättningarna var ofta utdragna och utgjorde viktiga vägval för ämnenas profil. Utgången var många gånger oviss in i det sista. Läsaren får möta en rad pregnanta professorsprofiler och följa många av fakultetens diskussioner. Ibland har krafter utifrån aktivt agerat för att påverka händelseutvecklingen.

Hur har den teologiska fakulteten i olika tider tolkat sin uppgift och roll vid ett statligt universitet? Boken visar hur och varför många av ämnena över tid förändrade sitt fokus.

Köp Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet 1916–2000
Låna Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet 1916–2000
Ladda ned Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet 1916–2000


Hans-Olof Boström
Motiv och idéer i 1800-talets nordiska universitetsarkitektur
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2021, 195 s.
Figura Nova 38

1800-talet var universitetsbyggandets stora sekel. Gamla universitet fick nya huvudbyggnader, bibliotek och institutionsbyggnader. Nya universitet grundades runtom i Europa. I Norden stiftades ett nytt universitet i Oslo 1811, och 1828 fick Helsingfors sitt universitet i och med att den gamla Åbo akademi överflyttades till Finlands nya huvudstad. I Oslo och Helsingfors uppfördes naturligtvis nya universitetshus, men också de äldre universiteten fick nya huvudbyggnader: först Åbo akademi (grundad 1640), därefter Köpenhamns universitet (grundat 1479) och mot slutet av århundradet Lunds universitet (grundat 1666) och Uppsala universitet (grundat 1477).

De idéer och ideologier som låg bakom 1800-talets universitet eller formades vid dem tog sig uttryck i deras fysiska gestaltning. Det gäller såväl planformer och valet av arkitektoniskt formspråk som arkitekturikonografi och bildkonst. I den här boken undersöks hur samtidens uppfattning av universitetens ideologiska roll ges uttryck i arkitektur och ikonografi, och bakgrunden i den humboldtska universitetsideologin och dess fysiska manifestationer i Tyskland belyses. Såväl universitetens huvudbyggnader som universitetsbiblioteken och separata institutionsbyggnader 
studeras, liksom deras förhållande till stadsbebyggelsen i dess helhet.

Köp Motiv och idéer i 1800-talets nordiska universitetsarkitektur
Låna Motiv och idéer i 1800-talets nordiska universitetsarkitektur
Ladda ned Motiv och idéer i 1800-talets nordiska universitetsarkitektur


Barbara Crostini & Reinhart Ceulemans (eds.)
Receptions of the Bible in Byzantium: Texts, Manuscripts, and their Readers
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2021, 534 s.
Studia Byzantina Upsaliensia 20

The twenty papers in this volume, fifteen in English and five in French, range from the fourth to the fifteenth century and are arranged in five sections according to a typology of reception of the Bible.

The first section of the volume focuses on approaches to biblical exegesis often determined, as the authors argue, by worldly, practical aims pursued through commenting on the Bible.

The second group of essays in the volume have in common a quotation approach to the text of the Bible: plucked from various books, key sentences were used in different contexts and to various ends.

That the creativity of writers was actively engaged through their exposure to the Bible is further substantiated by the next group of essays, witnessing to a phenomenon whose dynamics are unpacked in scholarship on rewritten Bible.

The next cluster of five papers takes illuminated manuscripts as the primary object, but without losing sight of the meaningful interaction between images and text.

The essays in the final section of the volume require a special interest in textual criticism and manuscript transmission, and concern the work of scribes and compilers in assembling instruments through which the Bible is read. Even more specifically, these essays deal with how these instruments are made available in manuscript copies.

Köp Receptions of the Bible in Byzantium
Låna Receptions of the Bible in Byzantium
Ladda ned Receptions of the Bible in Byzantium


Morag Ramsey
The Swedish Abortion Pill: Co-Producing Medical Abortion and Values, ca. 1965–1992

Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2021, 226 s.
Uppsala Studies in History of Ideas 53

Abortion pills have had a large impact. Since their introduction to national markets in the 1990s, scholars have examined how abortion pills have changed medical practices, illegal abortion, and reproductive activism. What has gone unstudied, however, has been the development and the history of abortion pills. This dissertation addresses this gap by examining how abortion pills were developed in Sweden. What political, legal, and moral processes were included in their development? What specific conditions in Sweden helped to support this research and what was its impact? Answering these questions further develops scholarship on medical abortion as well as the history of the Swedish welfare state’s reproduction management. The dissertation argues that the development of abortion pills co-produced new ways of understanding and valuing abortion. [Läs mer om The Swedish Abortion Pill.]

Köp The Swedish Abortion Pill
Låna The Swedish Abortion Pill
Ladda ned The Swedish Abortion Pill


Nika Rasmussen
Embodied Citizenship in the Making: Bolivian Urban Youth at the Crossroads of Social Hierarchies
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2021, 243 s.
Uppsala Studies in Cultural Anthropology 60

This thesis analyses the body as a nexus for playing out power relations and feelings of belonging. Based upon twelve months of fieldwork amongst young urban people living in La Paz and El Alto, it examines the connections between bodily conceptions, social hierarchies and societal inclusions. During the fieldwork in 2014-2015, Evo Morales and his MAS Party had been in power for almost a decade. The young people had thus grown up with the “process of change”, the project of decolonizing the society and building a plurinational state. This served as the study’s backdrop. [Läs mer om Embodied Citizenship in the Making.]

Köp Embodied Citizenship in the Making
Låna Embodied Citizenship in the Making
Ladda ned Embodied Citizenship in the Making


Hans Ellegren (red.)
Kungl. Vetenskaps-Societetens protokoll 1803–1879
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2020, 243 s.
Nova Acta Regiae Societatis Scientiarum Upsaliensis. Ser. 5, volumen extra ordinem editum 5

Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala har ett ursprung från 1710 då universitetsbibliotekarien Erik Benzelius d.y. samlade några kolleger inom ramen för vad de kallade Collegium Curiosorum. Från 1719 organiserade Benzelius mer regelbundna möten och man refererade då till sig själva som ”Societeten”. År 1728 skedde den formella stadfästelsen av Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala genom beslut av Fredrik I, på föredragning av Societetens Preses Illustris Arvid Horn.

Som landets äldsta vetenskapsakademi är Societetens historia också en del av den svenska vetenskapshistorien. Protokollen från sällskapets möten utgör därvidlag värdefullt källmaterial. Från Collegium Curiosorums möten 1710/1711 finns delvis fragmentariska anteckningar (Dunér 1910). Protokollen perioden 1719–1731 publicerades av Henrik Schück (Schück 1918). Axel Liljencrantz redovisade i två volymer protokollen från 1732–1784 (Liljencrantz 1957) och 1786–1803 (Liljencrantz 1960). Sammantaget finns protokollen från drygt 180 möten fram till och med 1803 utgivna. Dessa protokoll har nyligen utgjort en del av grunden för två historiebeskrivningar av Societetens verksamhet under 1700-talet (Ellegren 2019, 2020). För några år sedan tog Societeten initiativ till att tillgängliggöra ytterligare källmaterial från sin historia. Det skedde dels genom att alla handskrivna protokoll från perioden 1803 till och med 1913 gjordes digitalt och öppet tillgängliga via www.alvin-portal.org. Resultatet av transkriberingsprojektet kommer att redovisas i tre volymer där denna den första täcker perioden 1803–1879 och innehåller 215 protokoll. Detta är den fösta volymen av dessa.

Köp Kungl. Vetenskaps-Societetens protokoll 1803–1879
Låna Kungl. Vetenskaps-Societetens protokoll 1803–1879
Ladda ned Kungl. Vetenskaps-Societetens protokoll 1803–1879


Carl Frängsmyr
Akademiska interiörer
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2021, 395 s.
Skrifter rörande Uppsala universitet. C, Organisation och historia 119

Universitetshistoria är ytterst en historia om människor – å ena sidan om deras drömmar, förhoppningar och tvivel, å andra sidan om hur de har hanterat utfallet av mångåriga uppoffringar och vedermödor. Resultatet kunde bli erkännande och uppnående av länge eftersträvad professur men lika gärna sluta i besvikelse och bakslag. I tio essäer om förhållandena vid Uppsala universitet under 1800- och 1900-talen lämnar lärdomshistorikern Carl Frängsmyr en rad exempel på akademiska intriger, maktspel, nedgörande kritik – i något fall rentav personförföljelse – men också på framgångsrik disciplinuppbyggnad, intellektuell nyfikenhet, vetenskapliga framsteg och akademisk opinionsbildning. Några av huvudpersonerna är experimentalfysikern Anders Ångström, växtbiologen Axel N. Lundström, nordisten Mårten Richert, den stridbare estetikern Teddy Brunius och den fruktade juristprofessorn, tillika beryktade studentplågaren, Johan Christopher Lindblad. Tillsammans bildar dessa tio akademiska interiörer en fond mot vilken framväxten av det moderna universitetet avtecknar sig.

Köp Akademiska interiörer
Låna Akademiska interiörer
Ladda ned Akademiska interiörer


Sten Hagberg, Ludovic O. Kibora, Bintou Koné & Adjara Konkobo
"Femmes de devant!": Combat du leadership féminin au Burkina Faso
Uppsala: Uppsala universitet, 2021
Uppsala Papers in Africa Studies 6

Cette étude décrit et analyse les contextes, structures et circonstances qui conditionnent la participation des filles et des femmes dans l’espace public, dans les sphères de prise de décision et dans des rôles de leadership au sein des arènes locales au Burkina Faso. Malgré des décennies de campagnes d’information et de sensibilisation menées, de mesures engagées et de décisions prises, l’égalité du genre en ce qui concerne le leadership sociopolitique et la participation politique demeure faible, tandis que les femmes comme mobilisatrices sociales et politiques sont mises en avant. [Läs mer om "Femmes de devant!"]

Köp "Femmes de devant!"
Låna "Femmes de devant!"
Ladda ned "Femmes de devant!"


Hans Ellegren
En akademi finner sin väg
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2020, 337 s.
Nova Acta Regiae Societatis Scientiarum Upsaliensis. Ser. 5, volumen extra ordinem editum 4

Året är 1744. Anders Celsius har i nära 20 år drivit verksamheten inom Sveriges första lärda sällskap när han plötsligt går bort. Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala står utan sekreterare och inom den lilla grupperingen finns inte många kandidater att ta över efter Celsius. Den som till slut tar på sig uppgiften är ingen mindre än Carl von Linné. Men är han rätt person för uppdraget?

Det blir en svacka i Societetens verksamhet under Linnés sekretariat kring mitten av 1700-talet. Man tvingas göra uppehåll i utgivningen av sin tidskrift Acta Societatis Regiæ Scientiarum Upsaliensis och i perioder är mötesfrekvensen låg. Men när Hertig Karl 1765 träder in som Preses Illustris fås en nytändning och Societeten börjar på nytt finna sin väg. Man gör ett omtag med tidskriften – den blir till Nova Acta – och fyller den med uppsatser av tidens främsta vetenskapsmän, bl. a. Torbern Bergman, Daniel Melanderhjelm, Carl Peter Thunberg och Pehr Wargentin.

Det allra viktigaste för den fortsatta verksamheten blir donationen 1789 från Johan Abraham Gyllenhaal och Fredric Ziervogel. Societeten får det hus på S:t Larsgatan i Uppsala där man än idag träffas och samtidigt ansvar för landets kanske största naturaliesamling. I donationen ingår också det unika Museum Schefferianum, byggt redan 1660.

En akademi finner sin väg är en fortsättning på boken Hvad nytt och nyttigt – Tillkomsten av Sveriges första lärda sällskap: Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala. Tillsammans beskriver de Societetens utveckling fram till sekelskiftet 1800. Hans Ellegren, nuvarande sekreterare för Societeten, har åter grävt i arkiven och tecknar bilden av en akademi som är en del av det lärda Uppsalas historia och också en del av den svenska vetenskapshistorien.

Se en föreläsning om boken på Kungl. Vetenskapsakademiens sida genom att klicka på denna länk.

Köp En akademi finner sin väg
Låna En akademi finner sin väg
Ladda ned En akademi finner sin väg


Carl Frängsmyr (red.)
Frihet, kollegialitet, studentinflytande: Uppsala universitet under Eva Åkessons rektorat 2012–2020
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2020, 342 s.
Skrifter rörande Uppsala universitet. C, Organisation och historia 118

Uppsala universitet har under Eva Åkessons nioåriga rektorat, 2012 till 2020, upplevt ett omvälvande och nydanande skede. Internationaliseringen av både forskning och utbildning har varit påtaglig och nätverk har etablerats med framstående lärosäten i en rad länder. Allt fler internationella studenter har lockats till Uppsala, trots de studieavgifter som infördes 2011. [Läs mer om Frihet, kollegialitet, studentinflytande.]

Köp Frihet, kollegialitet, studentinflytande
Låna Frihet, kollegialitet, studentinflytande
Ladda ned Frihet, kollegialitet, studentinflytande


Greger Sundin
A Matter of Amusement: The Material Culture of Philipp Hainhofer’s Games in Early Modern Princely Collections
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2020, 240 s.
Figura Nova 37

Games were important to the Augsburg art agent Philipp Hainhofer (1578-1647), and this ludic category was included in most of his art cabinets. It offered amusement (Kurzweil) as part of an overall ambition for the cabinets to be of service and use (“nutzen und dienst”). Board games, dice, packs of cards and games of both chance and skill represented many of the various game types of their day, while constituting a material taxonomy of games. The encyclopaedic ambition of a Kunstkammer is apparent, and games provide an insight to courtly practices of the early modern period. [Läs mer om A Matter of Amusement.]

Köp A Matter of Amusement
Låna A Matter of Amusement
Ladda ned A Matter of Amusement


Annika Sjöqvist Platzer (red.)
Veni, veni Emmanuel. Uppsala domkyrkas gosskör 100 år
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2020, 229 s.
Skrifter rörande Uppsala universitet. C, Organisation och historia 117

Körsång har klingat genom seklerna och speglat samhället. 100-årsjubilerande Uppsala domkyrkas gosskör är en del av detta genom vardagligt slit, konstnärliga framgångar, söndagligt gudstjänstsjungande och musikalisk glädje. Klingande musikalisk verksamhet är också en del av en tradition för Uppsala universitet och har så varit under dess drygt 500-åriga tillvaro. Kyrka och universitet har följts åt i samarbete och samverkan där musiken ofta varit en gemensam nämnare. Boken innehåller en längre historik samt kortare bidrag från personer som varit och är engagerade i Uppsala domkyrkas gosskörs verksamhet.

Boken ges ut i samarbete med Uppsala domkyrkoförsamling.

Köp Veni, veni Emmanuel
Låna Veni, veni Emmanuel
Ladda ned Veni, veni Emmanuel


Tim Berndtsson
The Order and the Archive: Freemasonic Archival Culture in Eighteenth-Century Europe
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2020, 626 s.
Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet 50

This study explores how eighteenth-century European Masons created archives, and how these archives in turn created Masons. It is an exploration of how a masonic archival culture was formed, and how different ideas, hopes, and anxieties were co-produced along with the records and manuscripts kept by masonic associations. At stake in these archival practices was the goal of establishing “order”. [Läs mer om The Order and the Archive.]

Köp The Order and the Archive
Låna The Order and the Archive
Ladda ned The Order and the Archive


Per I. Gedin
De två kulturerna
Uppsala: Uppsala universitet, 2020, 17 s.
Scripta Minora Bibliothecae Regiae Universitatis Upsaliensis 24

I denna tryckta utgåva av 2020 års Adam Helmsföreläsning ger Per I. Gedin sin syn på hur finkulturen och populärkulturen förhåller sig till varandra, med särskilda perspektiv på förlagsbranschen.

Ur texten:
Det skulle snart visa sig att hela diskussionen om finkulturens överlevnad och hotet från populärkulturen hade körts över av verkligheten. Samhällsutvecklingen hade gått i en helt annan riktning. Den förut så nedvärderade populärkulturen hade tagit ledningen i kulturens utveckling. Nya generationer hade inte längre borgerlighetens värderingar. Man läste det man gillade utan att kategorisera böckerna och inordna dem i en kulturell skala. Utan revolution eller stora debatter blev nedvärderade litterära former som deckare eller romanceböcker i allt högre grad en del av den litterära kulturen. Plötsligt ges de ut av de etablerade förlagen, de recenseras, de finns i den ordinarie bokhandeln och – inte minst viktigt: de säljs – och inte i små upplagor heller – utan ibland i hundratusentals exemplar.

Om författaren:
Per I. Gedin började, efter filosofie licenciatexamen i konsthistoria vid Uppsala universitet, arbeta på Albert Bonniers förlag som chef för bokklubben Svalan. 1957 tog Gedin initiativet till Sveriges första moderna pocketutgivning. Under tjugofem år, 1961–1986, var han bokförläggare på Wahlström & Widstrands förlag. 1987 startade han Gedins Förlag, vilket han sedan drev till fram till 1998. Per I. Gedin har under flera perioder även varit styrelseledamot i Svenska Bokförläggareföreningen – där han bland annat tog initiativet till Augustpriset 1989 – och var dess ordförande 1990–1993. 1999 utnämndes Gedin till hedersdoktor vid Stockholms universitet, 2012 erhöll and Övralidspriset och han tilldelades Stora Fackbokspriset 2018. Sedan 1999 är Per I. Gedin huvudsakligen verksam som författare. Han har bland annat skrivit memoarboken Förläggarliv (1999) och uppmärksammade biografier om Karl Otto Bonnier (2003), Verner von Heidenstam (2006), Carl Larsson (2011) och Isaac Grünewald (2015).

The Adam Helms Lecture, som har hållits årligen sedan 1994 av internationellt kända författare, förläggare och forskare, med inriktning mot bokbranschen. Sedan 2019 så är Uppsala universitetsbiblioteket värd för föreläsningen.

Köp De två kulturerna
Låna De två kulturerna
Ladda ned De två kulturerna



Magnus Hjalmarsson
Carolina Rediviva – Själens läkehus
Uppsala: Uppsala universitetsbibliotek, 2019, 128 s.
Scripta Minora Bibliothecae Regiae Universitatis Upsaliensis 22

Fotografen Magnus Hjalmarsson har under några år i samband med den senaste renoveringen av Carolina Rediviva dokumenterat byggnadens förvandling och verksamhet. Läsaren får följa med bakom kulisserna, in i bokmagasin och andra stängda utrymmen, men också se välbekanta rum med nya ögon. Carolina Rediviva – Själens läkehus ger också perspektiv på huset och dess liv genom ett rikt urval av citat ur litteraturen, från 1800-tal till nutid.

Köp Carolina Rediviva – Själens läkehus
Låna Carolina Rediviva – Själens läkehus
Ladda ned Carolina Rediviva – Själens läkehus



Senast uppdaterad: 2021-03-24