Ostindiska kompaniet - Skeppsjournaler och handlingar
Staden Cadiz i södra Spanien, ur handskrift X 389
Inom ämnena "Handeln" och "Svenskars resor utomlands" finns på Uppsala universitetsbibliotek flera handskrifter som berättar om det svenska ostindiska kompaniet. Några av dem har digitaliserats i ett projekt initierat av Göteborgs universitetsbibliotek
Bläddra i handskrifterna
- Journaler öfver Flere Skepps Resor til och ifrån Ost-Indien, Christopher Henric Braad (?), 1730-1760 talen.
Med utdrag av 20 loggböcker för att visa kompassens missvisning med dess ändringar, förteckning på Svenska Ostindiska kompaniets skepp 1732-1765, deras avgångs- och hemkomsttid samt officerare. [L 183 fol.] - Journal öfver resan med skeppet Stockholms slott till och från Canton i China, kommenderadt af Capten C. G. Ekeberg. Kopierad eller förd av löjtnant Friedrich Giöran Hierta, 1765-1767. [L 184 fol.]
- Handlingar rörande Swenska handelen til Ost-Indien, Christopher Henric Braad, 1748-1762.
Med utdrag ur dagböcker, inköps- och försäljningsfakturor, besättningslistor. [L 185 fol.] - Berättelse om resan med skeppet Hoppet, under capitaine Fr. Pettersons commando från Götheborg till Canton i China, Christopher Henric Braad, 1748-1749.
Med utsikter av passerade orter. [X 389] - Skeppsjournal under samma resa med skeppet Hoppet under capitaine Fr. Pettersons commando från Götheborg till Canton i China, Christopher Henric Braad, 1748-1749. Renskrivet. [X 390]
- Annotationer på de curieusiteter jag sedt och funnit uti Canton i China under mitt wistande därstedes [...], anteckningar från samma resa, Christopher Henric Braad, 1748-1749. [X 391] (Digitaliserat på Uppsala universitetsbibliotek)
Om ostindiska kompaniet
Det svenska ostindiska kompaniet bildades efter modell av de stora engelska och nederländska ostindiska kompanierna. Företagen var vinstdrivande och baserade på monopolförsäljning av varor från Ostindien som kryddor, te, siden och porslin.
Det svenska kompaniet grundades 1731 och var verksam fram till 1813, med säte i Göteborg och de sista åren i Stockholm. Från Sverige fraktade fartygen metallvaror, som byttes ut i Cadiz mot spanska silverpiaster, en i Kina gångbar valuta. Rutten ledde sedan via Godahoppsudden till staden Kanton, i Kina, där svenskarna hade en fabriksanläggning. Skeppen låg i Kanton fyra till fem månader innan de seglade tillbaka västerut. När vindarna var med tog det sex månader att återvända till Göteborg. Där i kompaniets magasinsbyggnader såldes de dyrbara lyxvarorna på auktion.
I Göteborgs universitetsbibliotek hittar du ännu fler dokument från det svenska ostindiska kompaniet. Här kan du söka i GUB:s arkiv.
Handskrifts- och musikenheten vid Uppsala universitetsbibliotek kan hjälpa dig med din sökning. Beställt material studeras i specialläsesalen.