Leufstabiblioteket

Ett biblioteksrum med gråmålade hyllor fulla med böcker, i mitten av rummet ett skrivbord med stol jämte två stora jordglober i stativ
Foto: Magnus Hjalmarsson

1700-talsbiblioteket på Lövstabruks herrgård i norra Uppland tillhör Uppsala universitetsbibliotek sedan 1986. Dess samlingar har byggts upp under flera generationer av släkten De Geer och omfattar en rad olika ämnesområden. Av säkerhetsskäl förvaras alla värdefulla verk i Uppsala universitetsbibliotek.

Läs om projektet Biblioteket vid Leufstabruk (2018-2020)

tecknad bild över Lövsta slott med biblioteksbyggnaden
Utsikt över dammen mot slottet, detalj av lavering av Olof von Dalin 1745.
Bild hämtad från Jernkontorets bildbank.

Två små flyglar med säteritak uppfördes vid herrgården utmed dammen redan på 1730-talet, tänkta som byggnader åt bibliotek och naturaliekabinett. Dessa lät den Charles De Geer som kallas entomologen (1720–1778) dock riva år 1757 och ersätta med de paviljonger som vi ser på plats idag, ritade av hovarkitekten Jean Eric Rehn och uppförda 1757–1758. Inredningen är också ritad av Jean Eric Rehn och är i allt väsentligt bevarad än idag, även om vissa fysiska förändringar ägt rum genom seklerna. Detta nya bibliotek och det nya naturaliekabinettet stod klara senast 1762.

Charles entomologen, som är den viktigaste personen i bibliotekets historia, började tidigt sitt samlande i hemstaden Utrecht där det fanns gott om bokhandlare och förläggare. Han besökte även Amsterdam, Haag och Leiden, städer av stor betydelse för den samtida europeiska bokmarknaden.

För Charles var periodiska skrifter den viktigaste källan till information och nyheter, till exempel dagstidningarna Gazette de Leyde och Leidse Courant. Genom att läsa annonser fick han kännedom om nyutkommen litteratur och aktuella bokauktioner, vars kataloger publicerades i tidningarna. För att hålla sig uppdaterad om nyutgivna publikationer fortsatte Charles att prenumerera på tidskrifter sedan han övertagit driften av bruket 1741. Exempel på viktiga informationskällor var exempelvis Journal des savants och Philosophical transactions, som anses vara några av de första moderna vetenskapliga tidskrifterna. 

I Sverige köpte Charles utländsk litteratur bland annat genom den tyske bokhandlaren Gottfried Kiesewetter, verksam i Stockholm, som hade tillstånd att importera böcker från utlandet.

Efter att ha lärt känna Olof Rudbeck d.y. fick Charles möjlighet att förvärva de stora handritade och handkolorerade bildverken Blomboken och Fogelboken, förutom de två utgivna banden av Campus Elysii. Om Fogelboken sägs Carl von Linné ha yttrat att "det synes ej wara menskligt werk".

Vid auktionen efter Rudbeck d.y.:s död köpte Charles böcker ur dennes boksamling, däribland även böcker som ägts av Rudbeck d.ä. Bland förvärven fanns Rudbeck d.y.:s skissbok Iter Lapponicum - Resan till Lappland. Vid samma tillfälle köptes även Basilius Beslers Hortus Eystettensis tryckt i Nürnberg 1613 i två band, varav ett är kolorerat. Här köpte De Geer även fyra manuskript skrivna av en ung Carl von Linné, däribland Catalogus plantarum rariorum Scaniae daterat 1728 och Adonis sive Hortus Uplandicus daterat 1731. I Adonis... delar Linné in växterna i Uppsalas botaniska trädgård enligt sitt nya sexualsystem.

Förutom ämnena entomologi, allmän zoologi och botanik finns också iktyologi, eller vetenskapen om fiskar, i Charles De Geers boksamling. Ett praktfullt exempel är Louis Renards vackra, handkolorerade planschverk om ögruppen Moluckernas fiskar och skaldjur från 1754. 

När Charles entomologen gått bort 1778 sade sönerna strax upp hans många tidskriftsprenumerationer. Under Charles de De Geer politikerns (1746–1805) tid på bruket blir förvärven av litteratur till biblioteket färre och av annat slag. Mest införskaffas nu underhållning och politiska skrifter, även av sådana titlar som egentligen var förbjudna.

I biblioteket finns även ett stort antal böcker som tillhört Hedvig Ulrika De Geer (1752–1813), dotter till Charles entomologen, och syster till Charles politikern. De har kommit till Lövstabruk efter hennes död.

Uppsala universitetsbiblioteks förvärv av de cirka 10 000 titlarna blev möjlig med hjälp av statliga medel samt två större privatdonationer. Boksamlingen är förtecknad i en katalog sammanställd av E.G. Lilljebjörn. Boksamlingen är även katalogiserad i den nationella samkatalogen Libris och därmed sökbara genom universitetsbibliotekets söktjänst. Flera exemplar ur samlingen har digitaliserats helt, och finns fritt tillgängliga i Alvin.

Projektet Biblioteket vid Leufstabruk

de tre projektdeltagarna i en trappa, från vänster Alex Alsemgeest, Peter Sjökvist och Helena Backman

Projektet The Library of Leufstabruk var ett samarbete mellan Uppsala universitetsbibliotek och De Koninklijke Bibliotheek, Nationalbiblioteket i Nederländerna, och löpte under tiden 2018–2020. Riksbankens Jubileumsfond beviljade medel till projektet i syfte att göra bibliotekets boksamling tillgänglig för forskning. Deltagare i projektet var projektledare Peter Sjökvist, Helena Backman och Alex Alsemgeest.

Projektet har avsett att förteckna samtliga böcker i moderna databaser (Libris, Alvin) samt koppla samman dessa med den holländska databasen Short-Title Catalogue, Netherlands (STCN). Samtidigt har även gjorts en utförlig registrering av tidigare ägare och annan intressant exemplarspecifik information, såsom ett urval av bokband i Alvin. Arkivmaterial som tillhör biblioteket har digitaliserats, däribland korrespondens med bokhandeln Luchtmans i Leiden. Även exemplar tillhörande tidigare obelagda utgåvor av nederländska tryck har digitaliserats och blivit fritt tillgängliga i Alvin. Med dessa insatser har tillgången till och kännedomen om det betydande internationella materialet i Leufstabiblioteket ökat väsentligt både inom och utom Sverige.

Litteratur

  • Alsemgeest, Alex. "Dutch connections in Swedish collections". I: Jaarboek voor Nederlandse boekgeschiedenis, 23. - Nijmegen : Uitgeverij Vantilt & Leiden : Nederlandse boekhistorische Vereniging, 2016. S. 33-52.
  • Alsemgeest, Alex. "The Library of Leufstabruk: an Eighteenth Century portal of cultural transfer between Sweden and the Dutch republic". I: Quærendo, 49. - Leiden : Brill, 2019. S. 332-367.
  • Anfält, Tomas. "Baronen och 1700-talets informationssamhälle". I: Biblioteken, kulturen och den sociala intelligensen / redaktör: Lars Höglund. - Borås : Valfrid i samarbete med Forskningsrådsnämnden (FRN), 1995. - (Skrifter från Valfrid; 5). S. 330-339.
  • Anfält, Tomas. "Buying books by mail order: a Swedish customer and Dutch booksellers in the eighteenth century". I: The bookshop of the world : the role of the Low Countries in the book-trade, 1473-1941. London, 1999. S. 263-276.
  • Anfält, Tomas. "Charles De Geer och medicinen". I: Nordisk medicinhistorisk årsbok. - Stockholm : Medicinhistoriska museet,  1988. S. 75-84.
  • Anfält, Tomas. "Från nytta till nöje : ett svenskt herrgårdsbibliotek". I: Solen och  Nordstjärnan: Frankrike och Sverige på 1700-talet. Nationalmusei utställningskatalog; 568. Utg. I samarbete med Bokförlaget Bra Böcker, Höganäs 1993. S. 252-261.
  • Backman, Helena. "Blad mellan bladen: Om böckers materialitet och pressade växter i Leufstabiblioteket. I: Uppsala universitetsbibliotek 1621-2021. Uppsala, 2021. S. 253-259.
  • Ehrensvärd, Ulla. "Leufsta bruks fideikommissbibliotek". I: Biblis : årsbok utgiven av Föreningen för bokhantverk, 1968. S. 123-170.
  • Glimskär, Monika. "Historiska notskatter i Leufstasamlingen". I: Tidig musik, 2021:4. S. 16-18.
  • Glimskär, Monika & Backman, Helena. "'Livres de Musique' in the Leufsta Library : Traces of Transnational Movement in Sheet Music and their Bindings". I: Jaarboek voor Nederlandse Boekgeschiedenis, 2021:1. S. 41-61.
  • Hamberg, Erik. "Entomologisk litteratur hos Charles De Geer". I: Svenska Linnésällskapets årsskrift, 2015. S. 71-102.
  • Hamberg, Erik. "Illustrationer och kopparplåtar till Charles De Geers Mémoires." I: Svenska Linnésällskapets årsskrift, 2016. S. 39-52.
  • Lindberg, Sten G. "Filigran och rocaille : kring tre bokband på Leufsta bruk". I: Uppland : årsbok för medlemmarna i Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund, 1981. S. 31-41.
  • Ljungholm, Ann-Charlotte (red.). Lövstabruk : ej sin like i hela riket. Lövstabruk, Stiftelsen Leufsta, 2011.
  • Selling, Gösta. "De tre herrgårdarna på Leufsta". I: Uppland : årsbok för medlemmarna i Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund, 1988. S. 41-78.
  • Sjökvist, Peter. "Biblioteket vid Leufstabruk", I: Biblis 96 (Vintern 2021/22), S. 38–49.
  • Sjöberg, Peter. "The Library of Leufstabruk". I: Mémoires du livre, vol. 13:1 (2022). S. 1–29.
  • Tottie, Thomas. När Leufstabiblioteket räddades till Sverige. Leufsta Vänner, 2000.
  • Tottie, Thomas. Ädle och höglärde H. Archiater : om Charles De Geer och hans brevväxling med Carl von Linné. Uppsala, 2007. 
Senast uppdaterad: 2023-01-16
Skriv ut