Affischer och planscher

Bibliotekets stora samling av svenska affischer från 1800-talet till 1960-talet spänner över hela den svenska kulturhistorien och samhällsutvecklingen. Från och med 1970-talet har vi bara ett mindre urval av svenska affischer, bland annat information om viktigare händelser i tiden och affischer med personanknytning. Sökning kan tillsvidare bara göras utifrån tryckår och tryckort. 

För frågor om annat affischmaterial hänvisas till Kungliga biblioteket.

Planscher

Begreppet plansch har använts som en samlande rubrik för olika typer av bilder oavsett teknik och kategori. Det används fortfarande som rubrik för de stora topografiska, historiska, kulturhistoriska och konsthistoriska bildsamlingarna i biblioteket. I runda tal finns 100 000 planscher inom dessa ämnen.

Skolplanscher

Vi har en representativ, om ej komplett, samling av 1900-talets svenska skol- och undervisningsplanscher. Delar av skolplanscherna har använts i undervisningen vid Seminariet för lärarutbildning i Uppsala.

Digitaliserade affischer

Fotografier

Var stora samlingar av fotografiskt material från 1800-tal till nutid. Motiven är framför allt topografiska vyer och porträtt. De flesta av porträtten är från 1860-talet till 1930-talet, men vi har också både äldre och yngre bilder än så. Det finns en omfattande dokumentation av Uppsala stad och omgivningar från 1860-talet fram till ca 1950. I samlingarna finns även fotografier från andra orter i Sverige och i utlandet.

Negativsamlingar

Vi har också flera negativsamlingar efter kända uppsalafotografer:

  • Henri Osti – Det äldsta och kanske mest kända är arkivet efter den tyskfödde fotografen Henri Osti (eg. Heinrich Osti), som 1859-1914 hade sin ateljé i Uppsala. Samlingen omfattar ca 16 000 nummer och utgör en bildvärld av miljöer och människor med tyngdpunkt i det sena 1800-talets Uppsala. Ostis efterlämnade glasnegativ förvaltas av Upplandsmuseet och biblioteket gemensamt. Museet bevarar den topografiska delen av samlingen, medan biblioteket ansvarar för porträtten från Ostis fotoateljé.
  • Per Kjellén – En annan viktig fotosamling är fotografen Per Kjelléns ca 30 000 glasnegativ, där den akademiska världen i Uppsala fram till ca 1940 är motivkretsen.
  • Ateljé Hagberg – Även Ateljé Hagbergs negativsamling är en stor porträttsamling från Uppsala och spänner över åren 1892-1960.
  • Ellen Claeson – Uppsalafotografen Ellen Claeson (verksam 1904-1961) har efterlämnat en samling om ca 26 000 negativ.
  • A. Larsson och Alfred Dahlgren – 1939 donerade fotografen Joel Andersson (f. 1885) en glasnegativsamling till biblioteket. Den innehöll negativ från A. Larsson (verksam 1892-1924) och Alfred Dahlgren (verksam 1890-1908). Glasnegativen efter Alfred Dahlgrens fotografering av Uppsala åren 1901-02 och 1908 finns på Upplandsmuseet.
  • Gunnar Sundgren – På 1980-talet donerades uppsalafotografen Gunnar Sundgrens (1901-1970) samlingar till Upplandsmuseet. Museet ansvarar för de topografiska negativen medan den stora negativsamlingen av porträtt finns på biblioteket. I våra samlingar samlingar fanns sedan tidigare ett stort antal fotografiska porträtt, men också vyer från Uppsala och Uppland av Sundgren.

Gravyrer och litografier

Samlingarna innehåller blad från tryckarkonstens barndom fram till våra dagar och omfattar olika typer av motiv: genre, topografiska vyer, historiska scener och porträtt. Här finns exempel på gravyrkonstens alla tekniker från 1400-talets träsnitt till 1800-talets färglitografier. I samlingen finns bidrag av både utländska mästare (till exempel Albrecht Dürer, Rembrandt, Andrea Mantegna, Claude Mellan, Jacques Callot, Antonio Tempesta) och svenska (Elias och Johan Fredrik Martin, Anders Zorn med flera).

Samlingarna av gravyrer och litografier har till största delen kommit till biblioteket under 1800-talet genom flera donationer. Två av de mer betydande var generalmajor Carl Hårds (1834), med ca 6 000 gravyrer och litografier, och garvaråldermannen Jacob Westins (1877) där bland annat 28 portföljer med porträtt till största delen var grafiska blad. En tredje betydelsefull donation var de ca 20 000 gravyrer och litografier som följde med Carl Gustaf von Brinkmans stora bokdonation 1847. 

De allra flesta gravyrer i våra samlingar har registrerats i Gravyrkatalogen, en handskriven kortkatalog över äldre tryckta bilder, som nu finns i digital form. Här kan du söka efter tryckta porträtt och illustrationer.

Specialkatalog över Claude Mellans gravyrer

Ekholm, Gunnar – Catalogue des gravures de Claude Mellan. Prédécé de notices sur la collection de gravures de la bibliothèque. (Les gravures célèbres de la Bibliothèque de l’Université Royale d’Upsala 1 = Arbeten utg. med understöd af Vilhelm Ekmans universitetsfond 16:1). Uppsala 1913. 

Teckningar

Vår teckningssamling innehåller ca 10 000 blad av svenska och ca 400 teckningar av utländska konstnärer. Tidsmässigt spänner samlingen över 500 år –  från 1500-tal till 1990-tal. Den svenska handteckningssamlingen (blyerts, akvarell, kol, tusch, lavering med mera) har ett mycket blandat innehåll med såväl kulturhistoriska och historiska scener som topografiska vyer och porträtt. Samlingen håller just nu på att digitaliseras, och allt fler teckningar finns därför fritt åtkomliga i digital form: Teckningar på Uppsala universitetsbibliotek.
Antikvariatshandlare Per Karlsson, Stockholm, har genom sin donation till biblioteket bidragit till att göra digitaliseringen av denna samling möjlig.

Allt fler delar av samlingen av teckningar finns åtkomliga i digital form:

Kända konstnärer

I samlingen finns kända konstnärsnamn som Carl Gustaf Pilo, Johan Tobias Sergel, Carl Fredric von Breda, Louis Masreliez, Elias Martin, Carl Johan Fahlcrantz, Jean Eric Rehn och Carl Larsson för att bara nämna några. Bland de mer kända amatörerna finns Augustin och Carl August Ehrensvärd, Hjalmar Mörner, Carl Stefan Bennet, Carl Gustaf Löwenhielm, Fredrika Bremer och många andra. Bland de utländska handteckningarna finns bl.a. blad av Bernini, Boucher, Callot, Poussin, Rafael, Rembrandt och Rubens – i vissa fall med ifrågasatt attribuering. 

Hur har teckningarna kommit till biblioteket?

De stora samlingarna av akvareller, laveringar, blyerts- och kolteckningar med mera har huvudsakligen kommit till biblioteket under 1800-talet genom ett flertal donationer. Två av de mer betydande donationerna som utgör grundplåtarna i teckningssamlingen var generalmajor Carl Hårds och garvaråldermannen Jacob Westins. Hårds donation (1834), innehöll mer än 4 000 svenska handteckningar och knappt 500 utländska. Hur många Westins donation (1877) innehöll är svårt att säga, men de ingick i de 68 portföljer med “kartor, vyer och teckningar öfver Sverige” och 28 portföljer med porträtt över svenskar som tillsammans med annat kart- och bildmaterial förmodligen bidrog till att en särskild avdelning, "Kart- och planschavdelning", inrättades vid biblioteket på tidigt 1900-tal.

Exempel på kända teckningar

Den mest berömda av våra teckningar är en liten och vid första anblicken oansenlig bild som brukar benämnas Hovfolk från Geldern eller Silverstiftsteckningen. Ett annat exempel ur samlingarna är den så kallade Depositionsakten, en invigningsrit som studenterna under 1600-talet tvingades genomgå. I dagens språkbruk skulle deposition motsvara nollning. Några exempel ur handteckningssamlingen finns i Carolina Redivivas utställningssal. 

Kataloger över teckningar

De svenska handteckningarna är fram till och med förvärvsåret 1958 förtecknade i en tryckt katalog:

  • Davidsson, Åke, Katalog över svenska handteckningar i Uppsala universitetsbibliotek (Acta Bibliothecae R. Universitatis Upsaliensis 12). Uppsala, 1958.

Porträtt

Ett stort antal personer finns representerade med sina porträtt i bildsamlingen. Totalt rör det sig om ungefär 300 000 porträtt i varierande teknik – från handteckning till fotografi. Här finner du porträtt från 1500-talet och framåt av kända och okända personer från Sverige och utlandet. Det finns också en rad fiktiva porträtt av personer verksamma långt före 1500-talet.

De allra flesta porträtt i våra samlingar har registrerats i Porträttkatalogen, en handskriven kortkatalog som nu finns i digital form. Här kan du söka efter den avbildades namn.

Topografiska bilder

I bildsamlingarna finns ett stort antal svenska och utländska vyer över städer och landskap samt exteriörer och interiörer från olika byggnader. Samlingen omfattar cirka 100 000 bilder i skilda tekniker som gravyrer, akvareller, fotografier etc. Här ingår även arkitekturritningar. 

En del av de topografiska bilderna är sökbara på ort i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv.

Vykort

Biblioteket har omfattande samlingar av vykort. Den största kategorin är vykort med motiv från olika orter och platser i Sverige. I samlingen finns rikligt med vykort med historiska, kulturhistoriska och konsthistoriska motiv samt även utländsk topografi.

Samlingen av vykort har byggts upp av pliktleveranser och donationer.

Senast uppdaterad: 2023-06-15