Bildsamlingar

Planscher

Begreppet plansch har använts som en samlande rubrik för olika typer av bilder oavsett teknik och kategori. Det används fortfarande som rubrik för de stora topografiska, historiska, kulturhistoriska och konsthistoriska bildsamlingarna i biblioteket. I runda tal finns 100 000 planscher inom dessa ämnen.

Skolplanscher

Ofta förknippas ordet plansch med bilder som använts inom skolans pedagogik. Vi har en representativ, om ej komplett, samling av 1900-talets svenska skol- och undervisningsplanscher. Delar av skolplanscherna har använts i undervisningen vid Seminariet för lärarutbildning i Uppsala.

Digitaliserade affischer

• Svenska cirkusaffischer från tiden 1830 till 1900 omfattar ca 600 affischer.
• Ryska affischer från den ryska revolutionen, vår enda utländska affischsamling, omfattar 119 affischer.

Samlingarna innehåller blad från tryckarkonstens barndom fram till våra dagar och omfattar olika typer av motiv: genre, topografiska vyer, historiska scener och porträtt. Här finns exempel på gravyrkonstens alla tekniker från 1400-talets träsnitt till 1800-talets färglitografier. I samlingen finns bidrag av både utländska mästare (till exempel Albrecht Dürer, Rembrandt, Andrea Mantegna, Claude Mellan, Jacques Callot, Antonio Tempesta) och svenska (Elias och Johan Fredrik Martin, Anders Zorn med flera).

Samlingarna av gravyrer och litografier har till största delen kommit till universitetsbiblioteket under 1800-talet genom flera donationer. Två av de mer betydande var generalmajor Carl Hårds (1834), med ca 6 000 gravyrer och litografier, och garvaråldermannen Jacob Westins (1877) där bland annat 28 portföljer med porträtt till största delen var grafiska blad. En tredje betydelsefull donation var de ca 20 000 gravyrer och litografier som följde med Carl Gustaf von Brinkmans stora bokdonation 1847. 

Katalog över gravyrsamlingen och delar av den litografiska samlingen finns hos Avdelningen för specialsamlingar.

Specialkatalog över Claude Mellans gravyrer

Ekholm, Gunnar - Catalogue des gravures de Claude Mellan. Prédécé de notices sur la collection de gravures de la bibliothèque. (Les gravures célèbres de la Bibliothèque de l’Université Royale d’Upsala 1 = Arbeten utg. med understöd af Vilhelm Ekmans universitetsfond 16:1). Uppsala 1913. 

Vår teckningssamling innehåller ca 10 000 blad av svenska och ca 400 teckningar av utländska konstnärer. Tidsmässigt spänner samlingen över 500 år - från 1500-tal till 1990-tal. Den svenska handteckningssamlingen (blyerts, akvarell, kol, tusch, lavering med mera) har ett mycket blandat innehåll med såväl kulturhistoriska och historiska scener som topografiska vyer och porträtt. Samlingen håller just nu på att digitaliseras, och allt fler teckningar finns därför fritt åtkomliga i digital form: Teckningar på Uppsala universitetsbibliotek.
Antikvariatshandlare Per Karlsson, Stockholm, har genom sin donation till Uppsala universitetsbibliotek bidragit till att göra digitaliseringen av denna samling möjlig.

Allt fler delar av samlingen av teckningar finns åtkomliga i digital form:

• Utländska handteckningar
• Svenska historiska planscher. Handtecknade.

Kända konstnärer

I samlingen finns kända konstnärsnamn som Carl Gustaf Pilo, Johan Tobias Sergel, Carl Fredric von Breda, Louis Masreliez, Elias Martin, Carl Johan Fahlcrantz, Jean Eric Rehn och Carl Larsson för att bara nämna några. Bland de mer kända amatörerna finns Augustin och Carl August Ehrensvärd, Hjalmar Mörner, Carl Stefan Bennet, Carl Gustaf Löwenhielm, Fredrika Bremer och många andra. Bland de utländska handteckningarna finns bl.a. blad av Bernini, Boucher, Callot, Poussin, Rafael, Rembrandt och Rubens - i vissa fall med ifrågasatt attribuering. 

Hur har teckningarna kommit till biblioteket?

De stora samlingarna av akvareller, laveringar, blyerts- och kolteckningar med mera har huvudsakligen kommit till biblioteket under 1800-talet genom ett flertal donationer. Två av de mer betydande donationerna som utgör grundplåtarna i teckningssamlingen var generalmajor Carl Hårds och garvaråldermannen Jacob Westins. Hårds donation (1834), innehöll mer än 4 000 svenska handteckningar och knappt 500 utländska. Hur många Westins donation (1877) innehöll är svårt att säga, men de ingick i de 68 portföljer med “kartor, vyer och teckningar öfver Sverige” och 28 portföljer med porträtt över svenskar som tillsammans med annat kart- och bildmaterial förmodligen bidrog till att en särskild avdelning, "Kart- och planschavdelning", inrättades vid universitetsbiblioteket på tidigt 1900-tal.

Exempel på kända teckningar

Den mest berömda av våra teckningar är en liten och vid första anblicken oansenlig bild som brukar benämnas Hovfolk från Geldern eller Silverstiftsteckningen. Ett annat exempel ur samlingarna är den så kallade Depositionsakten, en invigningsrit som studenterna under 1600-talet tvingades genomgå. I dagens språkbruk skulle deposition motsvara nollning. Några exempel ur handteckningssamlingen finns i Carolina Redivivas utställningssal. 

Kataloger över teckningar

De svenska handteckningarna är fram till och med förvärvsåret 1958 förtecknade i en tryckt katalog:

• Davidsson, Åke, Katalog över svenska handteckningar i Uppsala universitetsbibliotek (Acta Bibliothecae R. Universitatis Upsaliensis 12). Uppsala, 1958.

Ett stort antal personer finns representerade med sina porträtt i bildsamlingen. Totalt rör det sig om ungefär 300 000 porträtt i varierande teknik - från handteckning till fotografi. Här finner du porträtt från 1500-talet och framåt av kända och okända personer från Sverige och utlandet. Det finns också en rad fiktiva porträtt av personer verksamma långt före 1500-talet.

Kontakta Fråga biblioteket om du söker porträtt. Porträtten är registrerade på den avbildades namn i en kortkatalog som finns på Avdelningen för specialsamlingar. 

• En liten del av våra digitaliserade porträtt är åtkomliga i digital form.

I bildsamlingarna finns ett stort antal svenska och utländska vyer över städer och landskap samt exteriörer och interiörer från olika byggnader. Samlingen omfattar cirka 100 000 bilder i skilda tekniker som gravyrer, akvareller, fotografier etc. Här ingår även arkitekturritningar. 

En del av de topografiska bilderna är sökbara på ort i Alvin - plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv.

Universitetsbiblioteket har omfattande samlingar av vykort. Den största kategorin är vykort med motiv från olika orter och platser i Sverige. I samlingen finns rikligt med vykort med historiska, kulturhistoriska och konsthistoriska motiv samt även utländsk topografi.

Samlingen av vykort har byggts upp av pliktleveranser och donationer.