Uppsala universitetsbibliotek

Forskningsdata

Forskningsdata är information som samlas in eller genereras i forskningsprocessen. Allt fler forskningsfinansiärer och beslutsfattare tar initiativ för att långsiktigt bevara och göra forskningsdata öppet tillgängliga.

Fördelarna med att tillgängliggöra data är många. Öppen data ger ökad transparens och tillförlitlighet till vetenskapliga studier. Det blir också möjligt att hitta och återanvända data i framtida projekt.

Vad är forskningsdata?

Forskningsdata är material som samlas in eller skapas i ett forskningsprojekt för att användas som underlag till analyser och validering av forskningsresultat. Det kan röra sig om allt från mätresultat och observationer till datakod, bilder och ljudfiler. Forskningsdata kan bestå av både analog och digital information. Såväl Vetenskapsrådet som EU-kommissionens projekt Horizon 2020 avgränsar forskningsdata till den data som är framtagen med statliga medel för att användas i vetenskapligt syfte.

CODEX är en webbplats som drivs av Vetenskapsrådet och Uppsala universitet, som har till syfte att ge kännedom om de etiska riktlinjer och lagar som reglerar forskningsprocessen. Där finns även information om att hantera data och forskningshandlingar.

Datahantering

Med datahantering menas hur forskningsmaterialet hanteras, organiseras och bevaras under forskningsprocessen. Flera forskningsfinansiärer ställer idag krav på att en datahanteringsplan finns med i ansökningar om finansiering, t.ex. Wellcome trust och EU:s forskningsprogram Horizon 2020. En datahanteringsplan (DHP eller DMP, data management plan) är ett effektivt sätt att få kontroll över sin datahantering. Datahanteringsplanen är ett formellt dokument som bör innehålla uppgifter om hur data samlas in och hanteras under forskningsprojektet, och hur den tas om hand efteråt. En DHP kan underlätta samarbeten och åtkomst till data och också tydliggöra säkerhetsaspekter. Hos Svensk Nationell Datatjänst (SND) finns mer information om datahantering.

Sammanslutningen av europeiska forskningsfinansiärer, Science Europe, lanserade 2018 ett ramverk för datahanteringsprotokoll, för att underlätta för forskare att administrera sina forskningsdata.

SHERPA/JULIET är en databas som listar och informerar om forskningsfinansiärer.

Mer om datahantering

Citera forskningsdata

Precis som vetenskapliga artiklar, kan också forskningsdata citeras. En förutsättning är att datasetet förses med en persistent identifikator såsom doi eller urn:nbn. Publicering av forskningsdata kan skapa fler möjligheter till meritering för forskare genom t.ex. citeringar och registrerade nedladdningar. På så sätt går det att få erkännande för fler bidrag till forskningsprocessen, och inte bara artikelpublikationer.

DataCite är en organisation som arbetar för att göra forskningsdata citerbara, bland annat genom att hjälpa dataarkiv att tilldela doi till sina dataset.

Hösten 2012 lanserade Clarivate Analytics en citeringsindex för forskningsdata, Data Citation Index. Clarivate Analytics tillhandahåller sedan tidigare citeringsindex för vetenskapliga publikationer och är de som beräknar tidskrifters impaktfaktorer.

Öppen tillgång till forskningsdata

Forskningsdata är en värdefull resurs som ofta kräver mycket tid och pengar att producera. Därför ställer allt fler forskningsfinansiärer krav på att forskare som får anslag tänker över hur insamlade data ska tas om hand, dokumenteras och i vilken form de kan göras tillgängliga för framtida forskning.

Med utgångspunkt i EU-kommissionens rekommendationer till medlemsstaterna lämnade Vetenskapsrådet 2015 ett förslag om nationella riktlinjer om öppen tillgång till vetenskaplig information till regeringen. Målbilden för 2015-2020 är att all forskningsdata som tas fram med offentliga medel görs öppet tillgänglig. Under dessa år genomförs pilotutlysningar med krav på att forskningsdata görs öppet tillgänglig.

Det är möjligt att ladda upp dataset i DiVA för att göra det öppet tillgängligt, eller för att enbart arkivera det. Datasetet får ett unikt id (urn:nbn) och en beständig länk som man exempelvis kan använda för att hänvisa till materialet i en publikation. För att göra det lättare att hitta forskningsdata kan man även länka från publikationer i DiVA till dataset som finns öppet tillgängliga i andra databaser.

I registret re3data.org kan du söka efter dataarkiv inom olika ämnesområden.

Mer information

Förutom i DiVA kan du även tillgängliggöra data i:

  • SND – forskningsdata inom humaniora, samhällsvetenskap och medicin
  • ECDS – klimat- och miljödata
  • Zenedo - skapat av OpenAIRE och CERN och finansierat av EU-kommissionen, öppet för alla forskare

Kontakt

E-post: fraga.biblioteket@ub.uu.se 
Telefon: 018-471 39 00
twitter: @fragauub
Telefon och chatt öppen vardagar 9-18.