Vad är en stambok?

En stambok är ett slags vänskapsalbum, som främst fördes av studenter vid tyskspråkiga universitet. Stamböcker användes i första hand för att samla på hälsningar, s.k. tillskrifter, från medstudenter och professorer. Traditionen att föra stambok växte fram i Tyskland under reformationen och spreds sedan, bland annat till Skandinavien. Den bestod ända in på 1900-talet.

En stambok består oftast av en volym med ursprungligen blanka blad på vilka tillskrifterna nedtecknats. En typisk tillskrift i en stambok är så uppbyggd att själva texten, d.v.s. ett citat eller ett tänkespråk står först och därefter följer en dedikation oftast med angivelse av ort och datum samt underskrift. De vanligaste språken i stamböckerna är tyska och latin, men även tillskrifter på bl.a. grekiska, hebreiska och franska samt de andra europeiska folkspråken förekommer.

Stamböckerna är ofta konstfullt utsmyckade med bilder, teckningar och vapen.

Källor till kännedom om kulturell utveckling

En stambokssamling som helhet återspeglar en lång kulturell utveckling där stamboken inte utgör en isolerad företeelse utan är en genre som har påverkats av olika tiders smak och stilar både i fråga om form och innehåll och förändrats därefter. Genom århundradena ändrar även tillskrifterna och citaten i stamböckerna karaktär och således bidrar även de till att beskriva kulturell utveckling. Stamböckerna är socialhistoriskt mycket intressantare då citaten i tillskrifterna kan kopplas direkt till de personer som nedtecknade dem.

Stamböcker bär på ett stort kulturhistoriskt värde och är av intresse för forskare från ett flertal vetenskapsdiscipliner, alltifrån språkvetare och historiker till lärdoms- och kulturhistoriker, heraldiker, konstvetare, genealoger, personhistoriker och historiskt inriktade sociologer.

Dåtidens Facebook

Stamböckerna bidrar till utforskandet av de sociala nätverk som fanns bland lärda, adliga, teologer och andra uppsatta personligheter under 1500-1800-talen. Det var nämligen vanligt att dessa under sina bildningsresor lärde känna varandra och skrev tillskrifter i varandras stamböcker. Genom att följa tillskrifterna i en persons stambok kan både kontakter och färdvägar genom Europa kartläggas och analyseras. Stamböckerna fungerade alltså ungefär som Facebook gör i våra dagar.

Störst i Sverige

Uppsala universitetsbiblioteks stambokssamling är den största i Sverige. Den omfattar ca 150 stamböcker från 1500-talets slut fram till 1900-talets första hälft. Här finns stamböcker av stort kulturhistorisk intresse bl.a. från botanisten Carl Peter Thunberg, friherrinnan Magdalena von Beskow, poeten och professorn i estetik i Uppsala Carl Wilhelm Böttiger, prinsessan Cecilia av Sverige (Gustav IV Adolfs dotter), samt författaren Ernst Malmberg.

Det sammanlagda antalet tillskrifter uppgår till ca 11 200 st. Bland dem räknas tillskrifter av Carl von Linné, H.C. Andersen, Alexander von Humboldt, Isaac Newton, Goethe, Esaias Tegnér, Per Daniel Amadeus Atterbom, Erik Gustaf Geijer, Fredrika Bremer, Victor Hugo, Knut Hamsun, John Bauer, Elin Wägner m.fl.

De flesta av bibliotekets stamböcker är förtecknade i katalogen över den ämnesindelade handskriftssamlingen, under bokstaven Y.

Media

1500-talets Facebook blir digitalt (artikel i UNT, 2014-11-19)

Projekt Gottfried Schröers stambok

Gottfried Schröers stambok tillkom under två perioder, 1636-1654 och 1740-1742. Den är mycket intressant ur flera perspektiv, bland annat innehåller den vackra akvareller, och på 19 blad finns en komplett serie av Jan Boels Cor Jesu amanti sacrum, sannolikt graverad av Antoon Wiericz. Stamboken innehåller 79 tillskrifter, varav den första härrör från”Carolus Gustavus Comes Palatinus Rheni“, sedermera Karl X Gustav. Därefter följer dennes guvernör, Johan Rosenhane, Magnus Gabriel De la Gardie och andra av tidens storheter. Inte minst innehåller stamboken en mängd tillskrifter från svenska adliga, framför allt från släkten Sparre, men också från släkter som Oxenstierna och Leijonhufvud.

Projektet riktar främst in sig på de adliga släkterna. Syftet är att undersöka hur adelsmännen använder sig av stamboken för att framställa sig själva, exempelvis hur de genom val av språk, citat, närhet till bildmaterial och till andra tillskrifter ger en bild av sin person. Jämte undersökningen syftar projektet också till att djupkatalogisera stamboken.

Projektet har fått medel från F. Tersmedens och I. Arfwedsons född Tersmeden stiftelse.

Se Schröers stambok

Kontakt

E-post: fraga.biblioteket@ub.uu.se 
Telefon: 018-471 39 00
twitter: @fragauub
17 juni–30 augusti: Telefon och chatt öppen vardagar 9–12.