Uppsala universitetsbibliotek

Aldus Manutius

En av renässansens mest berömda boktryckare var Aldus Manutius, verksam i Venedig.

Uppsala universitetsbibliotek har närmare 60 olika Aldustryck, bland annat den stora Aristotelesutgåvan från 1490-talet och ett stort antal av små böcker i oktav-format med författare från antiken och renässansen. Böcker från Aldus tryckeri har förvärvats till biblioteket alltsedan 1600-talet.

Aldus boktryckarmärke med en delfin runt ett ankare är mycket välkänt.

Aldus Manutius föddes 1449 eller 1450 och avled i början av 1515. Han kan samtidigt räknas till renässansens humanister, som ville göra det klassiska litteraturarvet tillgängligt. Den första boken, ett språkvetenskapligt arbete av Constantin Lascaris, tryckte Aldus 1494 och snart kunde han ge ut den första samlade utgåvan av Aristoteles i fem band (1495-1498). 

Aldus Manutius samarbetade med stilskäraren Francesco Griffo, som för Aldus’ tryckeri utformade ett elegant antikvatypsnitt, men även en epokgörande kursiv stil. Aldus var den förste boktryckaren som använde kursiv genomgående i hela böcker. Denna stilsort var utrymmesbesparande och kom att användas vid tryckning av ett betydande antal böcker av klassiska författare i oktavformat, berömda som de första föregångarna till vår tids pocketböcker. Det var utgåvor skapade för en marknad med bokintresserade privatpersoner, snarare än för bibliotek och akademiska institutioner. Dessa köpte i första hand upplagor i större format med lärda kommentarer. Aldus’ böcker i oktavformat var förhållandevis billiga. De trycktes i stort antal (upp till 1.000 ex.) och var lätta att ta med sig. Även något mer sentida författare, som Petrarca och Dante, gavs ut i detta lilla format.

För utgivningen av böcker skapade Aldus Manutius en egen akademi med lärda humanister, ”Neaakademia Aldi” som skaffade fram texter och manuskript som man ville kommentera, editera och trycka. Aldus’ produktion av böcker kom att omfatta drygt 120 volymer, varav ett betydande antal var utgåvor av grekiska författare.

Till de mest berömda böckerna i Aldus’ utgivning hör De Aetna av humanisten Pietro Bembo (1495), där Aldus introducerar användningen av skiljetecknet semikolon, och den venetianske munken Francesco Colonnas Hypnerotomachia Poliphili (1499), en skönlitterär antikinspirerad allegori försedd med 172 träsnitt. Denna brukar anses som en av renässansens mest märkvärdiga böcker.

Uppsala universitetsbiblioteks Aldus-böcker har katalogiserats i den nationella samkatalogen LIBRIS, och kan därigenom även sökas i Summon och den lokala katalogen DISA.

Litteratur:

Helen Barolini, Aldus and his dream book (New York 1992).

Im Zeichen von Anker und Delphin: die Aldinen-Sammlung der Staatbibliothek zu Berlin (Leipzig 2005).

Joscelyn Godwin (ed.), Francesco Colonna, Hypnerotomachia Poliphili: the strife of love in a dream (New York 1999).

David S. Zeidberg (ed.), Aldus Manutius and renaissance culture: essays in memory of Franklin D. Murphy (Florence 1998).

Antoine-Augustin Renouard, A bibliographical sketch of the aldine press at Venice (Edinburgh 1887).

Kontakt

E-post: fraga.biblioteket@ub.uu.se 
Telefon: 018-471 39 00
twitter: @fragauub
Telefon och chatt öppen vardagar 9-18.