Uppsala universitetsbibliotek

Acharius Lichenographiæ Sueciæ prodromus

Handskriften D 122 i universitetsbibliotekets samlingar består av författarens eget exemplar av boken Lichenographiæ Sueciæ prodromus (Inledning till den svenska lichenologin [läran om lavar]) med egenhändiga anteckningar.

I denna bok har Acharius själv skrivit in kommentarer, tillägg och gjort listor med släkt-, art- och varietetnamn, som troligen utgör ett förarbete till hans 1803 år utkomna Methodus lichenum. Handskriften har därför ett stort historiskt och taxonomiskt intresse.

Bläddra i Lichenographiæ

Erik Acharius (1757-1819), Linné siste lärjunge och grundaren av den moderna systematiska lichenologin (läran om lavarna), var provinsialläkare i Vadstena. Han skrev fyra böcker om lavar, av vilka den första, Lichenographiæ Sueciæ prodromus utkom i början av 1799 (titelsidan har tryckåret 1798). Boken var en introduktion till lavarna i Sverige och bestod av olika uppsateser som han hade skrivit mellan åren 1794 och 1797. I juli 1799 sände Acharius ett exemplar av boken som gåva till The Linnean Society i London och dess bibliotek, och som tack utnämndes han till korresponderande medlem av detta illustra sällskap på initiativ av dess grundare James Edward Smith. Några år senare sände Acharius en samling lavar som han hade beskrivit i sitt banbrytande arbete Methodus lichenum (1803), till The Linnean Society, en samling som idag förvaras i The British Museum.

En minnesplakett sattes 1992 upp på det hus i Vadstena, där Acharius bodde under sin tid där. Plaketten är formgiven av Liss Eriksson, och initiativet till den kom från The International Association for Lichenology. Finansieringen kom även ifrån The Linnean Society, Svenska Linnésällskapet och The British Lichen Society samt från otaliga privatpersoner.

Handskriften D 122 i universitetsbibliotekets samlingar är Acharius eget interfolierade exemplar av Lichenographiæ Sueciæ prodromus. Boken har alltså bundits in med tomma blad inskjutna mellan de tryckta sidorna, och på dessa tomma blad har författaren själv skrivit ner kommentarer, tillägg och gjort listor med släkt-, art- och varietetnamn, som troligen utgör ett förarbete till hans 1803 år utkomna Methodus lichenum. Handskriften har därför ett stort historiskt och taxonomiskt intresse.

Initiativet till att digitalisera detta unika exemplar av Lichenographiæ Sueciæ prodromus kom ifrån David Galloway, som stötte på exemplaret i augusti 2013 under sina forskningar vid universitetsbiblioteket, och genast förstod dess stora vetenskapshistoriska värde. David Galloway disputerade vid University of Otago i Nya Zeeland och arbetade därefter mellan 1973 och 1994 vid The Natural History Museum i London, där han blev Senior Research Fellow 1982 och utsågs 1987 till Principal Scientific Officer och chef för lavavdelningen. Därefter återvände han till Nya Zeeland där han erhöll en forskningstjänst vid Landcare Research i Dunedin. Han var ordförande för The International Association of Lichenology 1987-1992.
Han kommer främst att bli ihågkommen för Flora of New Zealand: Lichens, som utkom i sin första utgåva 1985 och i en utökad utgåva i två volymer 2007. Men hans taxonomiska skicklighet och hans encyklopediska kunskaper om lichenologins historia och dess främsta företrädare från 1700- och 1800-talen var ständigt efterfrågade. David Galloway avled den 6 december 2014 och fick tyvärr aldrig se den färdiga digitala utgåvan.

Digitaliseringen av handskriften har bekostats av The British Lichen Society, The Linnean Society, Mark Seward och Uppsala universitetsbibliotek.

Kontakt

E-post: fraga.biblioteket@ub.uu.se 
Telefon: 018-471 39 00
twitter: @fragauub
Telefon och chatt öppen vardagar 9-18.